Samverkan 2030 | Ösmo villaägarförening

Samverkan 2030

Bakgrund

"Framtid Ösmo 2030" är arbetsnamnet på en samverkansansats där olika organisationer, föreningar i Ösmo tillsammans samordnar och uttrycker den vilja och det intresse som medlemmarna i respektive föreningar och organisationer har avseende utvecklingen av det centrala Ösmo mot 2030 och där bortom.

Sammanfattning

I samband med offentliggörandet av planerna för utbyggnaden av Ösmo centrala delar framkom ett önskemål från boende där att få vara med och påverka utformningen av framtida boendemiljö. För att få så bred representation som möjligt i detta arbete skapades Samverkansgruppen Framtid Ösmo 2030. En inbjudan sändes ut till samtliga registrerade föreningar i Ösmo med möjlighet att delta och påverka innehållet i arbetet baserat på respektive medlemmars vilja, erfarenheter och intressen.

Som grund för vårt arbete ligger den etappindelning som fastlagts i kommunens projektplan samt scenario 3 i Strukturplan för centrala och södra Ösmo.

Det har framkommit en övergripande vilja att i möjligaste mån behålla ortens karaktär som blandad trädgårdsstad och den konceptuella idé som utarbetats av Kjell Forshed har förordats av samtliga deltagare i gruppen.

Arbetet inom gruppen har tyvärr påverkats av den rådande Coronapandemin varför koordinering av de olika gruppernas arbeten inte har kunnat genomföras enligt den ursprungliga planeringen. Slutsatserna av samverkansgruppens arbete med etapp 1 är däremot entydiga och de är:

Det behövs en övergripande referensarkitektur för utvecklingen av Ösmo centrala och södra delar mot en blandad trädgårdsstad
Det behövs också olika delarkitekturer som avser de etappmål (1-5) som projektet omfattar för att delarna i helheten ska hållas ihop
Det behövs en förändringsplan för hela den planerade utbyggnaden av Ösmo tätort mot ide´n om en blandad trädgårdsstad som säkerställer att de olika etapperna hänger ihop arbetsmässigt, och miljömässigt. Det är av extra vikt vid utnyttjande av ankaraktörer för de delar av planeringsprocessen som dessa är involverade i.
Samhällsviktiga funktioner och verksamheter måste prioriteras i etapp 1 för att möjliggöra utvecklingen av en modern trädgårdsstad och för att förbereda för fler bostäder med ett ökat innevånarantal i kommande etapper.
Säkerhet och trygghet skall vara ett fokusområde (rent, snyggt och tryggt) såväl i planering som framtida förvaltning.
Flytt av Vanstaskolan bör prioriteras och ingå som en del redan i första etappen. Samverkansgruppen föreslår en placering i anslutning till Ösmo IP för ökat samutnyttjande av friskvårdsfunktioner.
Ett ”Hälsocenter” med tillgång till servicefunktioner och omsorg tillsammans med olika former av äldre/senior boende bör byggas centralt, t.ex. på den södra delen av Hallängen.
Ösmo IP kommer även framledes att vara ett fritids/sport område som planeras att växa under senare etapper i utbyggnaden av Ösmo centrala och södra delar. Med tanke på störande ljudnivåer från fritids/sport området verksamheter, bör därför bostadsbyggande i omedelbar anslutning till IP undvikas. Det berör främst området norr om Nyblevägen där marken istället kan nyttjas för kommunala/kommersiella lokaler (t.ex. en ny simhall).

I ovanstående samverkansmodell så adresseras folkförankringen genom medverkan från föreningsliv och lokala organisationer. Dessa har mer eller mindre bidragit till att definiera olika funktionella behov som tillgodoser deras önskemål. Näringslivet har valt att gå genom kommunens näringslivsorganisation för att belysa sina intressen och har inte deltagit i samverkansgruppens arbete

Varje förening och organisation har givits möjlighet att bidra och utrycka folkviljan till förändring av centrala Ösmo genom att ta fram funktionella målsättningar, vilka sammantaget uttrycker det lokala intresset för förändring inom respektive område.

Kommunens projektplanerare har genom att bidra med information om projektets etapper, tillfört bakomliggande kunskap som underlag för målsättningsarbetet.

Allmänt

Förändringen av centrala Ösmo har beskrivits i ett antal dokument såsom:

Detaljplan för delar av Nibble 1:1, Vansta 5:2 m.fl. Förtätning av södra Ösmo, Nynäshamns kommun 2009
Kommunstyrelsens protokoll Sammanträdesdatum 2017-10-25
Idéskiss 20191114 Kjell Forshed
Etappindelningskarta Centrala Ösmo
Fördjupad översiktsplan Ösmo Tätort Antagandehandling Upprättad i december 2006
MSN-2007-1147-214-92 160630_Strukturplan light
Kapacitet i Nynäshamns kommuns grundskolor 20190925
Planbeskrivning_Dp Vansta 5 28 mfl
En utvecklad översiktsplanering sou 2018:46
Översiktsplan för Nynäshamns kommun Antagen av kommunfullmäktige 17 oktober 2012
(Kf §207)

Vad menar vi med Blandad Trädgårdsstad?

Det finns mycket skrivet om trädgårdsstadens historia samt trädgårdsstaden som fenomen och bebyggelseform. I översiktsverket, Den svenska trädgårdsstaden (1994) redogör Johan Råberg för Trädgårdsstadens utveckling och dess etablering och utryck i Sverige. Helena Lind har i Trädgårdsstaden Änggården (2000) liksom Rådberg skrivit om den svenska trädgårdsstadens stadsform och karaktär men med utgångspunkt i Änggården i Göteborg.

Den svenska trädgårdsstaden är förhållandevis lik sin engelska föregångare men har inte riktigt samma enhetliga och stadsmässiga karaktär. Den svenska trädgårdsstaden kan i högre grad upplevas som luftig och omväxlande vilket till viss del kan bero på den stora variationen av hustyper som användes. Radhus, småhus, flerfamiljshus och enfamiljshus byggdes. Att fasaderna målades i varierade ljusa kulörer, bidrog också till ett lättare och mer nyanserat intryck i motvikt till de engelska slutna tegelfasaderna (Rådberg, s.10). Den bärande tanken bakom trädgårdsstaden var även i Sverige att förena ett stadsmässigt boende med landsbygdens lugn och grönska, man skulle få ”ett eget hus med täppa”. Den svenska trädgårdsstaden kan sammanfattas som en sammanhållen bebyggelse, lagom täthet, blandade boendeformer, småskalighet och ett varierat uttryck gällande gaturum och fasader. Gatustrukturen skulle vara enkel att orientera sig i och man skulle lätt kunna skilja på huvudgator och stråk. De offentliga platserna var en viktig del av trädgårdsstaden och man ville skapa individuella och karaktärsfulla gator, platser och torg som kantades av träd och annan växtlighet. Husens placering utefter gatulinjen skapade ett vackert gaturum och frigjorde maximal yta för de privata trädgårdarna på baksidan. Närvaron av träd och grönska var bland de viktigaste ingredienserna i trädgårdsstaden.