Välkommen till Ösmo villaägarförening

Samverkan 

Framtid Ösmo

Sammanfattning

I samband med offentliggörandet av planerna för utbyggnaden av Ösmo centrala delar framkom ett önskemål från boende där att få vara med och påverka utformningen av framtida boendemiljö. För att få så bred representation som möjligt i detta arbete skapades Samverkansgruppen Framtid Ösmo 2030. En inbjudan sändes ut till samtliga registrerade föreningar i Ösmo med möjlighet att delta och påverka innehållet i arbetet baserat på respektive medlemmars vilja, erfarenheter och intressen.

Som grund för vårt arbete ligger den etappindelning som fastlagts i kommunens projektplan samt scenario 3 i Strukturplan för centrala och södra Ösmo.

Det har framkommit en övergripande vilja att i möjligaste mån behålla ortens karaktär som blandad trädgårdsstad och den konceptuella idé som utarbetats av Kjell Forshed har förordats av samtliga deltagare i gruppen.

Arbetet inom gruppen har tyvärr påverkats av den rådande Coronapandemin varför koordinering av de olika gruppernas arbeten inte har kunnat genomföras enligt den ursprungliga planeringen. Slutsatserna av samverkansgruppens arbete med etapp 1 är däremot entydiga och de är:

  • Det behövs en övergripande referensarkitektur för utvecklingen av Ösmo centrala och södra delar mot en blandad trädgårdsstad
  • Det behövs också olika delarkitekturer som avser de etappmål (1-5) som projektet omfattar för att delarna i helheten ska hållas ihop
  • Det behövs en förändringsplan för hela den planerade utbyggnaden av Ösmo tätort mot ide´n om en blandad trädgårdsstad som säkerställer att de olika etapperna hänger ihop arbetsmässigt, och miljömässigt. Det är av extra vikt vid utnyttjande av ankaraktörer för de delar av planeringsprocessen som dessa är involverade i.
  • Samhällsviktiga funktioner och verksamheter måste prioriteras i etapp 1 för att möjliggöra utvecklingen av en modern trädgårdsstad och för att förbereda för fler bostäder med ett ökat innevånarantal i kommande etapper.
  • Säkerhet och trygghet skall vara ett fokusområde (rent, snyggt och tryggt) såväl i planering som framtida förvaltning.
  • Flytt av Vanstaskolan bör prioriteras och ingå som en del redan i första etappen. Samverkansgruppen föreslår en placering i anslutning till Ösmo IP för ökat samutnyttjande av friskvårdsfunktioner.
  • Ett ”Hälsocenter” med tillgång till servicefunktioner och omsorg tillsammans med olika former av äldre/senior boende bör byggas centralt, t.ex. på den södra delen av Hallängen.
  • Ösmo IP kommer även framledes att vara ett fritids/sport område som planeras att växa under senare etapper i utbyggnaden av Ösmo centrala och södra delar. Med tanke på störande ljudnivåer från fritids/sport området verksamheter, bör därför bostadsbyggande i omedelbar anslutning till IP undvikas. Det berör främst området norr om Nyblevägen där marken istället kan nyttjas för kommunala/kommersiella lokaler (t.ex. en ny simhall).


Bakgrund

"Framtid Ösmo 2030" är arbetsnamnet på en samverkansansats där olika organisationer, föreningar i Ösmo tillsammans samordnar och uttrycker den vilja och det intresse som medlemmarna i respektive föreningar och organisationer har avseende utvecklingen av det centrala Ösmo mot 2030 och där bortom.


Figur 1 I ovanstående samverkansmodell så adresseras folkförankringen genom medverkan från föreningsliv och lokala organisationer. Dessa har mer eller mindre bidragit till att definiera olika funktionella behov som tillgodoser deras önskemål. Näringslivet har valt att gå genom kommunens näringslivsorganisation för att belysa sina intressen och har inte deltagit i samverkansgruppens arbete

Varje förening och organisation har givits möjlighet att bidra och utrycka folkviljan till förändring av centrala Ösmo genom att ta fram funktionella målsättningar, vilka sammantaget uttrycker det lokala intresset för förändring inom respektive område.

 

Kommunens projektplanerare har genom att bidra med information om projektets etapper, tillfört bakomliggande kunskap som underlag för målsättningsarbetet.

Allmänt

Förändringen av centrala Ösmo har beskrivits i ett antal dokument såsom:

 

  1. Detaljplan för delar av Nibble 1:1, Vansta 5:2 m.fl.  Förtätning av södra Ösmo, Nynäshamns kommun 2009
  2. Kommunstyrelsens protokoll Sammanträdesdatum 2017-10-25
  3. Idéskiss 20191114 Kjell Forshed
  4. Etappindelningskarta Centrala Ösmo
  5. Fördjupad översiktsplan Ösmo Tätort Antagandehandling Upprättad i december 2006
  6. MSN-2007-1147-214-92 160630_Strukturplan light
  7. Kapacitet i Nynäshamns kommuns grundskolor 20190925
  8. Planbeskrivning_Dp Vansta 5 28 mfl
  9. En utvecklad översiktsplanering sou 2018:46
  10. Översiktsplan för Nynäshamns kommun Antagen av kommunfullmäktige 17 oktober 2012
    (Kf §207)

 

Vad menar vi med Blandad Trädgårdsstad?

Det finns mycket skrivet om trädgårdsstadens historia samt trädgårdsstaden som fenomen och bebyggelseform. I översiktsverket Den svenska trädgårdsstaden (1994) redogör Johan Råberg för Trädgårdsstadens utveckling och dess etablering och utryck i Sverige. Helena Lind har i Trädgårdsstaden Änggården (2000) liksom Rådberg skrivit om den svenska trädgårdsstadens stadsform och karaktär men med utgångspunkt i Änggården i Göteborg.

 

Den svenska trädgårdsstaden är förhållandevis lik sin engelska föregångare men har inte riktigt samma enhetliga och stadsmässiga karaktär. Den svenska trädgårdsstaden kan i högre grad upplevas som luftig och omväxlande vilket till viss del kan bero på den stora variationen av hustyper som användes. Radhus, småhus, flerfamiljshus och enfamiljshus byggdes. Att fasaderna målades i varierade ljusa kulörer, bidrog också till ett lättare och mer nyanserat intryck i motvikt till de engelska slutna tegelfasaderna (Rådberg, s.10). Den bärande tanken bakom trädgårdsstaden var även i Sverige att förena ett stadsmässigt boende med landsbygdens lugn och grönska, man skulle få ”ett eget hus med täppa”. Den svenska trädgårdsstaden kan sammanfattas som en sammanhållen bebyggelse, lagom täthet, blandade boendeformer, småskalighet och ett varierat uttryck gällande gaturum och fasader. Gatustrukturen skulle vara enkel att orientera sig i och man skulle lätt kunna skilja på huvudgator och stråk. De offentliga platserna var en viktig del av trädgårdsstaden och man ville skapa individuella och karaktärsfulla gator, platser och torg som kantades av träd och annan växtlighet. Husens placering utefter gatulinjen skapade ett vackert gaturum och frigjorde maximal yta för de privata trädgårdarna på baksidan. Närvaron av träd och grönska var bland de viktigaste ingredienserna i trädgårdsstaden (Lind, s.15).

 

Det var arkitekterna och stadsplanerarna Per Olof Hallman och Albert Lilienberg som i praktiken införde trädgårdsstaden i Sverige. 1908 började byggandet av den allra första svenska trädgårdsförstaden – Gamla Enskede, efter P. O Hallmans plan.

Figur 2 Per Olof Hallmans förslag till stadsplan för

Enskede trädgårdsstad (1907). Bildkälla: Wikipedia












 



I en forskarrapport, skriven av Johan Rådberg Docent KTH, från ett forskningsprojekt, BASIS-projektet

(Bebyggelsetyper, Attraktivitet, och Social sammansättning i Stockholm), som bedrivits vid KTH och som avsåg olika bebyggelsetyper i södra Stockholm, framgår det tydligt att den mest attraktiva formen för att bo och leva är i ett samhälle där trygghet och harmoni är inbäddat.

 

I nedanstående figur 2 så belyses vilka delar som påverkar attraktiviteten i boende. Vi översätter detta till vår önskade målbild om en trädgårdsstad i Ösmo.

Figur 2 Figuren visar olika kvarterstyper, faktorer mm som påverkar attraktivitetsindex för en given miljö. Blandad trädgårdsstad är den kvarterstyp som samverkansgruppen gemensamt förordat baserat på Kjell Forsheds konceptuella skiss.

Resultat ur BASIS-undersökningen


  1. Lägesfaktorerna kan inte förklara graden av attraktivitet

 

"BASIS-undersökningen visar genomgående att sambandet mellan attraktivitet i ett område och dess läge (närhet till centrum, tunnelbana, detaljhandelscentrum etc.) är svagt eller obefintligt."

 

    2.Kvarterstypen har avgörande betydelse för attraktiviteten.

 

"BASIS-undersökningens viktigaste resultat är det starka sambandet mellan graden av attraktivitet i ett område och typen av bebyggelse. Kvarterstypen är den enskilda faktor som har störst förklaringsvärde för attraktiviteten; lång större än de olika studerade närhetsfaktorerna"

 

    3.Huvudregel: småskalig bebyggelse är attraktivast- i förortzonen

 

Om man jämför de olika bebyggelsetyperna inbördes framträder ett tydligt mönster. De mest attraktiva bebyggelsetyperna är småskalig bebyggelse bestående av friliggande villor, radhus och blandad träd-gårdsstad. De minst attraktiva bebyggelsetyperna är storskalig bebyggelse bestående av loftgångshus och varianter av friliggande höghus. Huvudregeln skulle kunna formuleras som "småskalig bebyggelse är attraktivast".


En kvarterstyp som är intressant i detta sammanhang är "Trädgårdsstad", som består av blandning av flerfamiljshus och enfamiljshus på kvartersnivån. Kvarterstypen trädgårdsstad har attraktivitetsindex 165, vilket är högt och ligger i nivå med innerstadens attraktivitet.


    4.Rangordningen i attraktivitet är oberoende av upplåtelseformen.

 

Resultatet av undersökningen visar att man finner samma rangordning mellan olika kvarterstyperna inom de olika delmarknaderna, hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt: Samma rangordning som i totalmaterialet.

 

Man finner vidare att delmarknaden för bostadsrätt och äganderätt ligger på en generellt högre nivå än delmarknaden för hyresrätt; detta var väntat. Intressant är att det inte finns någon påtaglig skillnad mellan de olika upplåtelseformerna i de mest attraktiva bebyggelsetyperna. Andelen resursstarka personer ligger på samma höga nivå i kvarter med hyresradhus som i kvarter med ägda hus eller hus upplåtna med bostadsrätt.

En gemensam referensarkitektur (RA)


Det som samverkansgruppen har efterfrågat, är en gemensam referensarkitektur (RA) som kan utgöra en grund för utvecklingen av en blandad trädgårdsstad i Ösmo centrala och södra delar och vara sammanhållande för de olika etapperna.

 

Med utgångspunkt från en sådan RA kan olika målarkitekturer (MA) för respektive etapp detaljplaneras och effektueras.

Därmed skulle man bibehålla ett helhetstänkande och samma höga kvalitet genom de olika

etapperna 1-5.

 

Figur 3 En översiktlig referensarkitektur (RA) för de centrala och södra delarna av Ösmo saknas. En sådan bör finnas för att beskriva de olika delarnas (MA) roller inom ramen för Ösmos utveckling över tiden.

 

En referensarkitektur bryts ner i ett antal målarkitekturer (MA) för varje etapp. MA utgör sedan grunden för den eller de byggherrar som ska utveckla sin tillämpning av detaljplanen. Detta kallas för att skapa en Instansarkitektur (IA) dvs ett praktiskt exempel på en målarkitektur för en given markanvisning.


En RA för centrala och södra Ösmo bör utgå ifrån ett antal designprinciper.

Om man utgår en del av Stockholms Stadsbyggnadsordning (1999) kan man definiera dessa designprinciper för södra och centrala delarna av Ösmo,

Ur ett kapitel ur byggnadsordningen där tillbyggnader av småhus i trädgårdsstäder behandlas kan följande riktlinjer presenteras och utgöra grund för trädgårdsstadens designprinciper:

 

  • Trädgårdsstädernas sammanhållna gatubild bevaras

Trädgårdsstadens sammanhållna gaturum är särskilt viktigt, med friliggande hus i grönska och följsamhet mot terrängen. Husen gruppering i tydliga mönster är avgörande, ofta med tätare bebyggelse kring små torg eller centrumbildningar. Avstyckningar undviks med hänsyn till balansen mellan bebyggelse och natur samt att tomterna oftast är för små

 

  • Nya byggnader utformas på trädgårdsstadens villkor

Komplementbyggnader placeras och utformas så att den sammanhållna gatubilden respekteras. Garage, carportar och uthus görs små, friliggande och indragna från huslivet, sett från gatan.

 

  • Den befintliga bebyggelsen tidstypiska prägel bevaras

Husen kan ändras om deras proportioner, färg, fasader och tak bibehålls med tidstypisk och sammanhållen prägel. Tillbyggnader, takkupor och terrasser eller andra mer påtagliga förändringar utförs helst mot gården med höjd, volym och utförande som underordnas den ursprungliga byggnaden. En tidstypisk prägel bibehålls på fasadfärg och tak samt på byggnadsdetaljer som fönster, entréer,

räcken, staket och trädgårdsgrindar.

 

  • Gaturummets tydlighet och vegetationsprägel bibehålls

Gatubildens sammanhållna gröna prägel bevaras, ofta med häckar, trä eller grön



Konceptuell idé för Ösmo Trädgårdsstad

se i pdf-fil klicka här........

Figur 4 Kjell Forshed konceptuella idé över centrala Ösmo som underlag för en RA för centrala och södra Ösmo

Målsättningsarbete etapp 1

 

Olika föreningar och organisationer har skilda intressen när det gäller utvecklingen av trädgårdsstaden Ösmo. Därför bildades en samverkansgrupp som bahndlade 10 olika funktioner i samhället. Dessa 10 grupper har fått gruppföreträdare utsedda, vars uppgift har varit att betrakta målarkitekturen för etapp 1 och kravställa de funktioner som speglade den egna organisationens eller föreningens intressen. I avsaknad av en gemensam RA över de centrala och södra delarna av Ösmo så har den konceptuella idén som kan utläsas ur Kjell Forsheds skisser fått stå som modell för målsättningsarbetet.

Gruppindelning























Figur 5 Gruppindelningen för målsättningsarbetet har inledningsvis resulterat i ovanstående där grupp 1 och grupp 10s resultat är förutsättningsskapande för övriga grupper

 

Gruppledarna har inom respektive grupp har tagit fram och formulerat målsättningar som tyvärr inte har samordnats på det sätt som var avsett på grund av Coronapandemin och de mötesrestriktioner som denna förde med sig.

Vi saknar också en fastställd RA som referens för den målarkitektur för etapp 1 som var tänkt att ligga till grund för vår kravutformning.

 

Vi har därför inhämtat funktionella mål, som är nästlade till varandra och inte sammanfattade på ett korrekt sätt. Samtliga grupper utom grupp 9 har trots ovan nämnda problem, efter bästa förmåga bearbetat sina föreningsspecifika aspekter avseende utformningen av etapp 1.


Tidslinje





















Figur 6 Tidslinjen är en rekurisv modell för årsvisa överlämning av funktionsmålsättning som avser  alla etapp målsättningar och målbilder för tiden 2020 2030

Tidslinjen för målsättningsarbetet var en beskrivning på ett återkommande arbete för varje etappmål, vilket också i stor utsträckning påverkades av Corona-effekten. Samverkansgruppen har dock beslutat att den ska representeras av ett samverkansråd om fem personer från olika föreningar och organisationer, vid överlämning av denna rapport och bifogade funktionsmålsättningar.

 

Slutsatser av det inledande målsättningsarbetet

  • Vi behöver en ny övergripande plan som visar hur dessa etappmål länkas samman till en helhetslösning.
  • Vi föreslår att en ny skola bör ingå i som fundament i centrala och södra Ösmo, i nära anslutning till Ösmo IP.
  • Vi föreslår att kommunala/kommersiella lokaler kan utgöra ett alternativ (Simhall) istället för kvarterstyper norr om Nybleboulevarden vid Ösmo IP, för att minska ner bullerstörningar från fritidsområdet.
  • Samhällsviktiga funktioner bör prioriteras i etapp 1 för att möjliggöra utvecklingen av en modern blandad trädgårdsstad och för att förbereda för mer bostäder i kommande etapper samt tillgodose samhällsviktiga verksamheter och tjänster.
  • Vi föreslår att ett ”Hälsocenter”, uppbyggt kring äldreomsorg och -service bör placeras centralt vid Hallängen.
  • Vi anser att säkerhet och trygghet måste vara i fokus (rent, snyggt och tryggt) såväl i planskede som under framtida förvaltning
  • Vi anser vidare att ett fritidscenter som bygger på nuvarande aktiviteter vid Ösmo IP är en framgångsfaktor

     

            Ösmo Samverkansråd 2020